vardagsspråk

Fredag kväll. Jag var på väg ut med utisarna ikväll. Men så bestämde de sig för att fara på en ute bio. Bio under klar himmel kunde ju ha varit något jag tyckte om. Om det inte var för den lilla detaljen bio. Jag ser inte på filmer. I princip inte alls. Vissa barnfilmer kan jag se. Astrid Lindgrens berättelser tycker jag är underbara. I övrigt har jag svårt att njuta av att se filmer. Om det finns en TV i samma rum som jag befinner mig i blir jag direkt helt uppslukad av den. Då är det egentligen ingen större skillnad om det är reklam, sport eller en film som kommer.. När det dessutom är en film där det händer någonting, för det gör det ju så gott som alltid.. så måste jag hinna känna med varenda karaktär vilket gör att jag efter 2 timmar är helt slut. Så jag föredrar att inte titta på filmer. Speciellt inte som en social grej. Överlag tycker jag att filmer är ett underligt sätt att vara social på, med det är bara min uppfattning. Ganska många skulle säga att det är helt galet att vara social på en gudstjänst, vilket för mig är det naturligaste i världen. Så är det när man är olika.
För övrigt går det bra här. Jag har haft min första föreläsning på norska nu. Språket går allt bättre att förstå så jag tänkte jag skulle avancera idag och åt lunch med en dansk, på danska. Ännu måste jag våga börja tala norska. Ta in ord i min vokabulär. Det känns mer än lite läskigt.. Men nån gång måste man börja, så jag tar det imorgon.. Om vi ännu uppehåller oss i språk så måste jag säga att det är ganska många språk i mitt huvud varje dag. Min litteratur går på norska, jag antecknar på svenska, talar svenska eller engelska, hänvisas till främst latinska begrepp och kommer ibland bara på ord på finska. Här hemma är ännu ryska vanligt och som sagt åt jag lunch på danska idag. Ett par av mina vänner här är tyskar så det är också ett språk jag hör så gott som dagligen. Där borde vara de vanligaste språken i min vardag. Och jag undrar varför jag är så trött på kvällarna..