Den här kvällen blev verkligen inte som planerat. Först tänkte jag sticka ut till en park och hänga med vänner. Ha det koselig. Men när några andra var på väg till Ikea och jag ändå behövde saker därifrån tänkte jag åka med dem istället. Jag kom så långt som till hållplatsen där vi stod och väntade på bussen. Då slog migränen till på riktigt och jag fick åka hem istället. Så hela kvällen har jag bara vilat.. Det kan ju i och för sig också vara behövligt med tanke på hur mycket som händer den här veckan. Så mycket nytt och att hela tiden behöva vara skärpt för att förstå såväl norska som engelska tar på krafterna. Jag antar att det går lättare vartefter.
De säger att man skall gå igenom vissa perioder när man är i utbyte. Först skall allting vara underbart, sen riktigt jobbigt och sen helt ok. Min början här har kanske inte varit vad jag tänkt mig. Men så är det med livet. Vi måste ta allting som det kommer. När det mesta på det personliga planet stabiliserat sig kan jag koncentrera mig mera på det som händer här. Fast på några rosa moln svävar jag nog inte. Norge är nog att för lika hemma för att jag skall vara allt för förälskad. Men en hel del kulturskillnader finns det. T.ex. har man vigselringen på höger finger. Mina utbytesstuderande är inte heller uppvuxna i en lika stark jante-lagsmiljö. Det är riktigt skönt. Också jag kan slappna av och sitta i en park eller på gården till mf och bara njuta av att vara jag och här och nu. Det behövs inte mycket mera. Om nån ännu sitter och nynna för sig själv kan jag bara le åt hur lätt livet ibland kan vara. Och personen i fråga kommenterade mina tankar med "Ser du Gud tar hand om oss".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar