moget eller barnsligt?

På kreta hamnade jag in i en intressant diskussion med en viss väninnas pojkvän. (Om Du läser får du gärna ge mig din åsikt i något skede, skulle vara intressant att höra vad du tänker! Alla får såklart kommentera om ni vill..) Vi pratade om att vara eller inte vara mogen. Ett mycket relativt begrepp egentligen. Jag konstaterade att vi har många gemensamma värderingar, också fast vi har ganska olika historia och kanske följt lite olika utvecklingslinjer. Om min bedömning är rätt syftade vi vår omogenhet till liknande personlighetsdrag, men för all del, jag kan ha fel. Personligen ser jag mig inte som en barnslig människa. Jag har varit ganska trygg i den åsikten. Nu märkte jag att det kanske finns orsak för mig att modifiera min självbild lite. Dagen efter att vi diskuterat var det nämligen vågor på medelhavet. Jag tyckte det var hur roligt som helst att hoppa och leka och känna hur vattenmassan drog och skuffade mig upp mot stranden. Där lekte jag ganska länge med mina syskon och brors flickvän. Men jag kan ju inte låta bli att undra. Är det moget? Jag tycker om att leka med barn i olika åldrar. Är det moget? Kanske man ändå är barnslig i vissa punkter. Kanske de människor jag tänkte att var barnsliga också ser på mig och tänker "oj, vad hon är barnslig." Fast inte vet jag om det är något fel på det.